Publicerad av Förtidspension som begrepp finns inte längre – det ersattes 2003 av sjukersättning och aktivitetsersättning. Sökord och vardagsspråk lever ändå kvar. Den som beviljas dessa ersättningar går från lön till ett betydligt lägre belopp, vilket påverkar kreditprofilen hos banken. För första halvåret 2026 är maximal inkomstrelaterad sjukersättning 23 939 kronor i månaden, och åldersgränsen är höjd till 67 år. Här går vi igenom vad reglerna säger – och vad förändringen betyder för dina lån och din möjlighet att låna.
Det som kallas ”förtidspension” är idag sjukersättning (för 30–64-åringar med varaktigt nedsatt arbetsförmåga) eller aktivitetsersättning (19–29 år). Maximal inkomstrelaterad sjukersättning 2026 är 23 939 kronor per månad. När inkomsten sjunker förändras din kreditprofil – befintliga lån kan behöva omförhandlas, och nya lån blir betydligt svårare att få. Förbered dig genom att kontakta banken före övergången, gör de större lånen medan du fortfarande har arbetsinkomst, och dokumentera den nya inkomstens varaktighet.
Att gå från arbete till sjuk- eller aktivitetsersättning kan vara nödvändigt för hälsan, men beslutet får tydliga ekonomiska konsekvenser – särskilt för relationen till dina lån. När inkomsten ändras, ändras också bankens bild av din återbetalningsförmåga. Det här gäller både de lån du redan har och de du kan tänka dig att ta i framtiden.
Förtidspension finns inte längre – det heter sjukersättning
Det första att förtydliga: själva begreppet ”förtidspension” avskaffades i Sverige år 2003. Det som tidigare hette förtidspension delas idag upp i två separata ersättningar från Försäkringskassan, beroende på ålder och situation. I dagligt tal och i sökresultaten lever det gamla ordet kvar, men i officiella sammanhang är det de nya termerna som gäller.
Sjukersättning: För den som är 30–64 år och har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga, det vill säga som inte kan arbeta heltid eller alls för hela den återstående arbetsföra tiden.
Aktivitetsersättning: För den som är 19–29 år och har nedsatt arbetsförmåga i minst ett år. Aktivitetsersättning är tidsbegränsad och omprövas regelbundet.
Båda dessa beviljas och betalas ut av Försäkringskassan. Skillnaden mot sjukpenning är att sjukpenning ges vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, medan sjuk- och aktivitetsersättning är för varaktiga eller långvariga tillstånd.
Vad gäller för sjukersättning 2026?
Två viktiga förändringar trädde i kraft från 1 januari 2026. Höjda åldersgränser och uppräknade ersättningsnivåer.
Maximal inkomstrelaterad sjukersättning: 23 939 kronor per månad. Beräknas på en så kallad antagandeinkomst, det vill säga vad du skulle ha tjänat om du fortsatt arbeta.
Prisbasbelopp 2026: 59 200 kronor (höjt från 58 800 kr år 2025).
Åldersgräns: Sjukersättning kan utbetalas till och med månaden innan du fyller 67 år (höjt från 66 år 2025).
Garantinivå: Den lägsta nivån, för dem utan tillräcklig tidigare inkomst. Belopp beror på ålder och tid i Sverige.
Sjukersättning är pensionsgrundande
En detalj som ofta missas: sjukersättning du fått under året är pensionsgrundande inkomst. Det betyder att tiden med sjukersättning fortsätter att bygga upp din framtida allmänna pension. Du kan dessutom få ett så kallat pensionsgrundande belopp utöver, vilket ytterligare stärker pensionsunderlaget.
När inkomsten förändras, förändras kreditprofilen
Den som går från arbete med exempelvis 35 000 kronor i månaden till sjukersättning på 23 000 kronor ser en konkret minskning av disponibel inkomst. Men för banken handlar det inte bara om beloppet – utan också om varifrån pengarna kommer.
Långivare bedömer återbetalningsförmåga utifrån två saker: storleken på inkomsten och stabiliteten i den. En tillsvidareanställning bedöms generellt som mest stabil, följd av tjänstepension och allmän pension. Sjukersättning klassificeras ofta som mindre stabil i kreditbedömningar, även när den är beviljad utan tidsgräns. Det är en kreditteknisk värdering, inte ett uttryck för hur pålitlig du är som person – men effekten är att din kreditprofil förändras både i banken och hos kreditupplysningsföretag.
Vad händer med lån du redan har?
Befintliga lån påverkas inte automatiskt av en övergång till sjukersättning. Avtalet är ett avtal, och så länge betalningarna sköts gäller villkoren oförändrat. Men flera scenarier kan uppstå.
Omförhandling vid bolån: Banken kan vilja se över villkoren vid omsättning eller vid ansökan om utökning. Det är inte ett tvång att omförhandla, men frågan kan komma upp.
Tillfällig amorteringsfrihet: Vid betydande inkomstförändring kan du i vissa fall ansöka om tillfällig amorteringsfrihet på bolån, vilket sänker månadskostnaden.
Smalare marginal: Mindre disponibel inkomst betyder att oväntade utgifter eller räntehöjningar slår hårdare. Buffert blir viktigare än någonsin.
Det är värdefullt att kontakta din bank innan du officiellt går in i sjuk- eller aktivitetsersättning. Då har du fortfarande arbetsinkomsten kvar och förhandlingsutrymmet är som störst. Banken uppskattar också proaktiv kommunikation – det visar ansvarstagande och kan göra dem mer benägna att hitta lösningar om något skulle bli tungt senare.
Nya lån som sjukersättningsmottagare – det här gäller
Att ta nya lån när du har sjukersättning är inte omöjligt, men det är betydligt svårare än med arbetsinkomst. Många banker och kreditinstitut är restriktiva. Här är det som påverkar utfallet.
- Krav på stabil och varaktig inkomst: Banken vill se att inkomsten är säkerställd över hela lånets löptid. Sjukersättning som omprövas eller är tidsbegränsad bedöms strängare än varaktig.
- Större fokus på säkerhet: Bolån med god belåningsgrad eller annan säkerhet ökar chansen. Utan tillgångar blir det svårare.
- Mindre belopp och kortare löptid: Långivaren kan erbjuda lägre belopp eller kortare återbetalningstid än vad du tidigare hade kunnat få.
- Högre ränta: Om lånet beviljas kan räntan vara högre, som en reflexion av bankens riskbedömning. Räntan kan dock aldrig överstiga räntetaket på referensränta + 20 procentenheter – för H1 2026 alltså 22,00 %.
- Sjukersättning vs pension: En vanlig missuppfattning är att alla ersättningar väger lika. I kreditbedömningar görs ofta skillnad mellan tjänstepension/allmän pension (från Pensionsmyndigheten) och sjukersättning (från Försäkringskassan), där den senare ses som mer osäker.
Låneprodukter som kan vara mer tillgängliga
Även när vanliga privatlån är svåra att få, finns alternativa produkter. De har dock egna risker och kräver särskild eftertanke.
Kapitalfrigöringskrediter
För dig som äger din bostad kan du i vissa fall låna mot bostadens värde utan att behöva amortera under lånets löptid. Lånet återbetalas vid försäljning eller dödsfall. Kan vara värdefullt men minskar arvet och kan göra det svårare att flytta senare.
Seniorlån
Vissa banker erbjuder seniorlån riktade till äldre, vanligen med krav på att låntagaren är minst 60 år och äger en fastighet. Räntan tas ofta ut löpande utan amortering, vilket innebär att skuldens absoluta storlek inte växer men bostadens ”fria” värde minskar.
Medlåntagare
Att ta in en medlåntagare med stabil inkomst – en partner, ett vuxet barn eller annan närstående – ökar dramatiskt chansen att få lånet beviljat. Tänk dock på att medlåntagaren har samma ansvar för hela lånet om du inte kan betala.
Snabblån och konsumentkrediter
Tekniskt sett kan du ansöka, men sjukersättning bedöms varierande av olika långivare. Räntorna är generellt höga och kostnadstaket gör att totalkostnaden inte får överstiga lånebeloppet. Lämpligt för mindre, tillfälliga behov – inte för långsiktig finansiering.
Att förbereda sig ekonomiskt inför övergången
Den som vet att en övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning är på väg har stor fördel av att förbereda ekonomin innan beslutet är formellt taget. Här är de viktigaste stegen.
- Gör en ekonomisk helhetsgenomgång. Lista alla inkomster, fasta utgifter, befintliga lån och tillgångar. Räkna fram ny disponibel inkomst med uppskattad sjukersättning – Försäkringskassan kan ge ungefärlig prognos.
- Kontakta banken proaktivt. Berätta om förändringen och fråga om eventuell omförhandling eller amorteringsfrihet. Du står starkare innan inkomsten ändras än efter.
- Ta nödvändiga lån medan du fortfarande arbetar. Behöver du finansiera bil, renovering eller annat på kort sikt – gör det medan kreditprofilen ännu är stark.
- Bygg buffert. En buffert på minst två månadsinkomster ger marginal mot oväntade utgifter och minskar risken att behöva ta dyra snabblån.
- Undvik onödiga konsumtionslån. De får större vikt när varje krona behövs för fasta utgifter.
- Begär dokumentation från Försäkringskassan. Skriftligt besked om din kommande sjuk- eller aktivitetsersättning är värdefullt vid framtida kreditprövning.
Om sjukersättningen är mindre än din tidigare lön är det frestande att täcka skillnaden med konsumtionslån. På kort sikt löser det problemet, men på lång sikt skapar det en skuldspiral som blir svår att ta sig ur. Sjukersättning är pågående – en månads konsumtionslån som du inte kan betala tillbaka nästa månad blir två månaders skuld, sedan tre. Sök hellre kostnadsfri budget- och skuldrådgivning i din kommun om ekonomin inte går ihop.
Bostadstillägg och andra kompletterande ersättningar
Sjukersättningen utgör inte alltid hela bilden. Beroende på din situation kan du ha rätt till kompletterande ersättningar som påverkar disponibel inkomst – och därmed också din kreditprofil. Bostadstillägg från Försäkringskassan kan vara aktuellt om bostadskostnaden är hög i förhållande till inkomsten. Detta kan dock minska om du också tar ut tjänstepension, eftersom den räknas som inkomst.
Tänk också på avtalsförsäkringar genom arbetsgivare och kollektivavtal. Många missar pengar de har rätt till. Tre vanliga avtalsförsäkringar är AGS-KL (kommun och region), AGS (privat arbetare) och ITP (privata tjänstemän). Kontakta din arbetsgivare eller fackförening för att kontrollera vad som gäller dig.
Att planera ger trygghet
Övergången till sjuk- eller aktivitetsersättning är en betydande livsförändring som påverkar både vardag och långsiktig ekonomi. Den behöver inte betyda att din ekonomiska frihet försvinner – men den kräver att du planerar mer aktivt än tidigare. Genom att förstå hur långivarna bedömer din nya inkomst, vilka produkter som finns tillgängliga och hur du bygger upp en buffert, kan du behålla kontroll över din ekonomi även när lönen är borta.
Vanliga frågor om förtidspension och ekonomi
- Finns förtidspension fortfarande?
- Nej, begreppet förtidspension avskaffades 2003. Det ersattes av sjukersättning (för personer 30–64 år med varaktigt nedsatt arbetsförmåga) och aktivitetsersättning (19–29 år). I dagligt tal och i sökord lever ordet kvar, men i officiella sammanhang och hos Försäkringskassan används de nya termerna.
- Hur mycket är maximal sjukersättning 2026?
- Maximal inkomstrelaterad sjukersättning är 23 939 kronor per månad för 2026. Beloppet är baserat på en så kallad antagandeinkomst som speglar vad du skulle ha tjänat om du fortsatt arbeta. För dem med lägre eller ingen tidigare inkomst gäller en garantinivå som varierar med ålder och tid i Sverige.
- Till vilken ålder kan jag få sjukersättning?
- Från 1 januari 2026 betalas sjukersättning ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det är en höjning från 66 år som gällde 2025. Därefter övergår du normalt till allmän pension.
- Kan jag få lån med sjukersättning?
- Ja, men det är svårare än med arbetsinkomst. Långivare bedömer sjukersättning som mindre stabil än lön och kan erbjuda mindre belopp, kortare löptid eller högre ränta. Bolån med god belåningsgrad eller en medlåntagare med stabil inkomst ökar dina chanser.
- Påverkas mina befintliga lån när jag går in i sjukersättning?
- Inte automatiskt. Befintliga lånevillkor gäller så länge betalningarna sköts. Vid omsättning eller utökning av bolån kan banken vilja omförhandla. Vid betydande inkomstminskning kan du i vissa fall ansöka om tillfällig amorteringsfrihet.
- Räknas sjukersättning som pensionsgrundande inkomst?
- Ja. Sjukersättning du fått under året är pensionsgrundande, vilket betyder att tiden bygger upp din framtida allmänna pension. Du kan dessutom få ett så kallat pensionsgrundande belopp utöver, som ytterligare stärker pensionsunderlaget.
- Vad är skillnaden mellan sjukersättning och sjukpenning?
- Sjukpenning ges vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga – du förväntas tillbaka till arbete inom överskådlig tid. Sjukersättning är för varaktigt nedsatt arbetsförmåga, alltså för hela den återstående arbetsföra tiden. Sjukersättning utbetalas månadsvis tills du når 67 år och därefter övergår normalt till allmän pension.